100 % nollställd

Vet inte alls hur jag ska ta den här grejen.
Klart att det inte är the end of the world men det är samtidigt inte en liten grej.
Sov nästan ingenting inatt och kommer inte jobba fulldag idag heller.
Jobbar på söndag istället.
Måste komma igenom det här först, hitta ett sätt att hantera allt på.

Känner mig så självisk som reagerar som jag gör...
Men det är ju nytt för mig, vet inte alls hur man ska reagera på sånt här.

(I allt gnäll finns en ljuspunkt. Imorse överraskade Andreas mig med de tre orden...)