About nine months ago...

Vad ska jag säga ?

Sitter här och försöker samla tankarna efter dagen.

Och ja, i ärlighetens namn, det kanske droppar en tår eller två från mitt öga.

Men va f*n ska man göra då ?

Idag har jag nämligen spenderat 4 timmar med en av de allra bästa vänner jag någonsin haft.

Det är ca 9 månader sen sist.

So forgive me if I cry !

Sjukt att det kan kännas så normalt på något sätt.

Klart att det känns lite lustigt och i vissa fall även stelt.

Men när vi kramade om varandra och sa hej så var det som att alla spärrar lossades.

Det var först då jag insåg hur mycket jag har saknat dig.

Så nu är bara frågan hur man bygger upp något härifrån.

Men någon omöjlighet är det inte.

Så länge vi kan ha våra gränser och lyssnar på varandra.

Jag är glad att du är tillbaka, hur mycket eller lite det än blir.